Asienmånaden fortsatte i fredags med Zhang Yimous film House of Flying Daggers (Shi mian mai fu). Visserligen kunde den kanska lika gärna heta Hero 2 för med Hero så färskt i minnet var det inte mycket som överraskade i Flying Daggers. Den bygger på precis samma koncept som Hero med en häpnadsväckande scen efter en annan och så en twist (eller flera) som man kan se komma rätt tidigt. Några scener får en ändå att tappa andan, men annars känns den både hastigare och slarvigare genomförd än både Hero (även den i Zhangs regi) och Ang Lees Crouching Tiger, Hidden Dragon. Den största behållningen var Zhang Ziyis fantastiska skådespel och jag föll pladask för Kaneshiro Takeshis otroliga charm och avslappnade spelstil. Filmen är sevärd som ett komplement till de andra liknande filmerna, men annars måste jag säga att det nästan var en besvikelse.

Podcasten Voccine fortsätter sitt segertåg med denna veckas mycket intressanta gäst, filmkritikern C-G Karlsson. Denna gång pratade man bland annat om sportfilmer vilket ligger mig ganska varmt om hjärtat, i synnerhet basketfilmer. Just basketsporten lyste dock med sin frånvaro i genomgången, förutom att White Men Can’t Jump chockerande nog nämndes som en dålig film, men flera andra väldigt sevärda (och mindre sevärda) filmer diskuterades. Programmet har lutat väldigt mycket åt film den senaste tiden vilket är väldigt välkommet och otroligt stimulerande att lyssna på under en alldeles lagom lång halvtimmespromenad. Sveriges bästa podcast! Jag sticker ut hakan.