Hirokazu Kore-Edas nya film ”Air Doll” om en sexdocka som vaknar till liv, är en fin och mysigt smörig film. Jag är dock osäker pÃ¥ exakt vad filmen handlar om och jag ser det som lite riskabelt att försöka läsa in nÃ¥got om ”kvinnan” i denna film, trots att det förmodligen är enkelt. Istället tror jag mästaren Kore-Eda har gjort en film om livsÃ¥skÃ¥dning pÃ¥ gräsrotsnivÃ¥. Pessimist eller optimist?

Kore-Edas förra film, ”Still Walking”, är smörig pÃ¥ samma sätt som ”Air Doll” är smörig. Men det är en finstämd och gullig smörighet som jag faktiskt kan uppsatta. Ibland kan man ställa svÃ¥rare frÃ¥gor utan att göra filmen helt becksvart.

En film som man inte kan kalla alltför sömnig är Urszula Antoniaks ”Nothing Personal” (inte att förväxla med den andra ”Nothing Personal” som visas pÃ¥ festivalen), som handlar om en ung kvinna som traskar runt i Irland pÃ¥ jakt efter lite lugn och ro.

Filmen rullar förbi i ett lÃ¥ngsamt tempo och den berättar inte särskilt mycket om huvudkaraktären, eller inget alls som regissören efterÃ¥t stoltserade med. AlltsÃ¥ har vi att göra med en film om situationer, och inte en karaktärsstudie. ”Nothing Personal” är inget mästerverk, men väl en bra film om en osympatisk ung kvinna där dock miljöerna oftast blir intressantare är själva händelserna.