Göteborg Filmfestival 2011 #3

Göteborg Filmfestival är slut för i år och nu är det dags för slutplädering och eftertankar.

Vår surrealistiska animationfilm, som är vårt andra samarbete med (numera kallad ‘den legendariske’*) serietecknaren Kolbeinn Karlsson och bandet Kallioinia, var förfilm till den jugoslaviska dokumentärfilmen YEARS EATEN BY LIONS om krigshetsande journalister. Det enda filmerna hade gemensamt var en chockrosa analog störningsrand längst upp på båda filmerna. Ganska fint faktiskt, men det kändes jobbigt att se hur vår visningskopia har försämrats för varje visning, likt ens kärleksbarn blir finnigare ju längre in i puberteten det kommer.

Jag gillar festivalens tanke bakom att länka ihop en kort förfilm med en väldigt annorlunda långfilm, som ett försök att sprida kortfilmer till en publik som annars aldrig skulle ha lockats till just vår speciella stil och berättande. Men hade jag fått bestämma så hade jag helst av allt sett oss inleda visningen av UNCLE BOONMEE WHO CAN RECALL HIS PAST LIVES. Det var verkligen en film som hedrar natur och hanterar spiritism och mysteri på liknande sätt som vår. Men det kanske ses som lite kaxigt att likna sig själv vid förra årets Palme d’Or-vinnare på Cannes?
Det är i alla fall en stil av film man antingen hatar eller absolut älskar och det kan man verkligen även säga om vår skulle jag tro. Men huvudsaken är att Tim Burton förmodligen även skulle älska DEN SVARTA SJÖN (DAY OF THE HOMINID).

Eller så hade vi kunnat inleda APFLICKORNA, årets vinnare av Göteborgs Filmfestivals Nordiska Filmpris, the Dragon Award. Vår film handlar ju också om en apflicka, om än lite hårigare än tjejerna i Lisa Aschans film. Det var en välgjord debutfilm som inför ett helt nytt filmspråk i den svenska långfilmsgenren. Den tar också upp en hel del ämnen som skapar eftertanke – som hur barnet som inte ens är en ung kvinna ännu måste dölja sina icke-existerande bröst eftersom de har haft problem med män kring badet. Det här är ju ett tankesätt som vi ser återkommer i många olika delar av vårt samhälle; Dölj er flickor, göm er för männen.
Så jag är glad att filmen finns där, som en etablerad debut i den svenska filmhistorien, dess språk behövs.

Jag passade även på att se CORNELIS som det Turbonegro-fan jag är, och jag blev djupt imponerad. Jag har aldrig tidigare sett en film med en så realistisk skildring av 60- till och med 70-talet. Men jag kan fortfarande inte riktigt komma över att Hans-Erik Dyvik Husby, aka provokatören Hank ‘I got erection’ von Helvete, numera är folkkär bland det svenska folket!

Sista dagen på Göteborg Filmfestival visas olika länders Oscarsbidrag. Jag såg det Uruguayansk bidraget A USEFUL LIFE som låg varmt om hjärtat. Det handlar givetvis om biografarbetare som förlorat sin glöd och ungdom, men aldrig förlorat hoppet om att film kan bilda och vidga publikens vyer. Även om man själv inte arbetat på en biograf så hjälper filmen en att förstå känslan av att finna lugnet att äta sin lunch i bullret av projektor, melankolin av att inte uppnå vinst och att provsitta alla säten i biografen, en efter en. Det är en kärleksförklaring till filmkonsten och även en fredlig politisk manifestation som riktar sig mot kapitalismen.

Det andra Oscarsbidraget jag såg var THE FIRST BEAUTIFUL THING som är Italiens bidrag. En vacker film där en familjs livshistorier flätas samman parallellt. Efter att jag grät av skratt så var det omöjligt att hålla tårarna tillbaka resten av filmen. Den filmen fick avsluta min festival, för jag ville ha kvar känslan av liv som den filmen gav mig.

Vill nu bara påminna om vår komponeringstävling, som går ut på att ljudlägga den 11 sekunder långa loggan av Haris Arts. Mer info om tävlingen finns på Happy Endings facebook-sida. Deadline för att skicka in bidrag är den 28:e Februari.

*av Strange Beauty Film Festival i North Carolina, där vår första film, ATT SOVA OCH DRÖMMA OM MAT, visas nu i februari.

Publicerat av

Emie

Jag äger och driver det nystartade produktionsbolaget Happy Endings Productions Ltd som är baserat i Dalston, östra London. När jag är ledig från projekt så arbetar jag på The Rio, som är en självständig kvartersbiograf och en av Londons mest omtalade hemliga oaser.

En reaktion på ”Göteborg Filmfestival 2011 #3”

Kommentarer inaktiverade.