…att är det bara jag som reagerade?? Eller är det sÃ¥ att det var ok, att det inte spelade nÃ¥gon roll? Var det ingen annan som tänkte att den där babyn som Hellboy kastar upp i luften när han slÃ¥ss mot skogsguden, är inte den lite väl lik en dataanimerad trädocka? DEN ÄR JU SÃ… DÃ…LIGT GJORD SÃ… JAG BARA JAG VET INTE VAD!!?

Eller är det någon slags charm att vissa personer är sämre gjorda än den första The Sims versionen?

Kan nÃ¥gon förklara….varförvarförvarför min idol Guillermo del Toro lät bebisen vara som den var och varför Hellboy som ung inte rör läpparna och det samma gäller flera av varelserna de möter…tom Abe kändes lite stel (som spelas av Dough Jones som spelar Pan och även the pale child eating man i Pan’s labyrint-coolt va?) Blev faktiskt besviken. Annars var filmen grym. Verkligen.

SÃ¥g filmen Misstänkt igÃ¥r med Cher, Liam Neeson och Dennis Quaid. Ok, jag erkänner, jag har inte sett klart den än! Spelade in slutet för det blev lite sent. Men! NÃ¥got som slog mig var att jag tyckte att de manliga skÃ¥despelarna sÃ¥g lite konstiga ut! AlltsÃ¥ de var sÃ¥ släta i ansiktet, sÃ¥ unga, jag är inte van att se dem sÃ¥! Cher är ju man ju van att se pÃ¥ det sättet…lite Ã¥tstramad sÃ¥där :p Men grabbarna! När jag tänker Dennis Quaid sÃ¥ är Föräldrafällan det första jag tänker pÃ¥. Där är han pappa, yngre medelÃ¥lders. Lite fÃ¥rad, lite Harrison Ford-anda pÃ¥ nÃ¥got sätt. Snygg och lite förutsägbar. Man-vet-vad-man-fÃ¥r-facket.

Men det är ju lite läskigt! De ser konstiga ut, för mig! För att jag inte är van att se dem sÃ¥, skÃ¥disar som är lika aktiva idag som pÃ¥ 80-talet kan ha den effekten för nÃ¥gon som var 10 Ã¥r när Titanic kom. Det har ju väldigt mycket med filmkvalitén att göra. Filmen Misstänkt är frÃ¥n 1987 och ansiktena har en viss touch av den där jag-har-inga-direkta-linjer-ansiktena. De pÃ¥minde lite om vaxdockor frÃ¥n Madame Tussauds. Eller typ Audrey Hepburn. Ok, lite hÃ¥rd var jag nu men ”filmisarna” mÃ¥ste ju verkligen ha brett pÃ¥ känslan av att skÃ¥disarna var lite övermänskliga…

Läste Cissi Wallins kolumn/krönika idag i metro. Handlar om att folk har för dålig kontakt med sitt känsloliv och att det är en anledning till varför folk är så jäkla elaka. Typ framför datorn, elaka kommentarer på bloggar och en allmän bitterhet. Det är så hemskt. Jag blir ledsen.

SÃ¥ sÃ¥g jag Love Actually förra helgen. Det var nog tredje eller fjärde gÃ¥ngen. Och den är sÃ¥ fin. Den är sÃ¥ bra. Och jag ryser, skrattar, grÃ¥ter. Och vet att jag lätt gör det när jag ser film. Som jag skrev i ett tidigare inlägg sÃ¥ fÃ¥ngas jag med ganska lätt. Men ändÃ¥! Jämför de känslorna! Att rysa av glädje när ni ser pÃ¥ romcom och att läsa de hatiska kommentarerna pÃ¥ Blondinbellas blogg! Jag blir ledsen. Och förundras. Men jag är ju lite känslig ocksÃ¥…

AlltsÃ¥ jag sÃ¥g Balls of Fury. Den var ju inte bra alls. SÃ¥ läste jag i en blogg häromdagen att Love Guru suger, att man inte ska betala för att gÃ¥ och se den. Vad besviken jag blev. Nu var det ju en människas Ã¥sikt, (som ocksÃ¥ betonade hur dumt det var att Jessica Alba var med i en sÃ¥n skitfilm…jag vet inte men jag är inte förvÃ¥nad. När ska hon fÃ¥ visa vad hon gÃ¥r för? Blir sÃ¥ trött…) Aja, det var trist dÃ¥ jag faktiskt sett fram emot att se den. Mest dÃ¥ med tanke pÃ¥ Mike Myers, jag vet inte men Justin och Jessica känns ju bara HELT FEL. Usch, vad ska de göra liksom, jag ser framför mig catchiga fraser där de ska överträffa varandra i nÃ¥got slags flörtigt spel och Justin spanar in Jessica när hon svassar förbi i tighta jeans. Och han blir sÃ¥där getto-slisk och ball som inte alls passar honom. Han var faktiskt ganska bra i Alpha Dog när filmen tog sig. Ja nu har jag lÃ¥tit tankarna flöda fritt, vet ju inte alls hur de är i den här filmen.

Men det som stör mig sÃ¥ mycket är att man fÃ¥r göra sÃ¥dana dÃ¥liga filmer. Tycke och smak for sure…eller inte! Har ni sett Pledge This med Paris Hilton? Det är bland det sämsta jag sett. Hon är ju kul! Hon är bra, om hon bara framförs som hon är eller med enkla, roliga fraser a la American Pie. Men i den här filmen är det bara dÃ¥ligt och konstigt, sÃ¥ extremt dÃ¥ligt och konstigt. Och humörlöst och äckligt. Nää, jag blir galen när jag tänker pÃ¥ de pengar som spenderas pÃ¥ sÃ¥n skit när det finns en massa bra filmmakare som kan det här med humor.

Jag vet inte om jag bara är helt blåögd men jag tar nästan förgivet att alla nya komedier ska vara roliga, mer eller mindre liksom. Jag är ingen hård kritiker, jag låter mig oftast fångas med. Det vill man ju. Man vill bli berörd, skratta, gråta, sugas med i filmen. Det vill man ju.

I 6:an gick det ett rykte i klassen om att jag var dansk. Eller hade danskt påbrå. Vilket inte är sant. Men jag tyckte att det var lite roligt, för jag gillar Danmark. Har gjort det sen jag var runt 11. Och så heter jag ju Sanne, vilket är danskt.

Och så finns det ju en hel del bra saker med Danmark, till exempel Susanne Bier. Har inte sett alla hennes filmer, men Bröder är en av de absolut bästa filmer jag sett. Är väldigt spänd på att se Things we lost in the fire med Benicio del Toro och Halle Barry. Den känns så dokumentär. Så levande. Någon som kan rekommendera den??

Det mesta jag sett utav dansk film- och tv-produktion har varit väldigt bra. De får liksom till det. Och så är ju danskan så fin.