Den nya brittiska skräckkomedivågen

Vad är det med engelsmännen egentligen? Hur kommer det sig att de är så jävla bra på att blanda humor och skräck. Ta Christopher Smiths Severance tex. den börjar som en komedi för att efter en halvtimme vända tvärt och bli skitotäck istället. Det är svårt att lyckas med ngt sådant men britterna får det att verka enklare än att steka ägg. Fingertoppskänsla kallas det visst. Kanske är det Monty Python som ligger till grund för fenomenet eller så är det bara så att britterna har ett visst humör, en viss kultur, som smittar av sig på filmerna de producerar.

Senast i raden kom Paul Andrew Williams The Cottage med Andy Serkis i en av huvudrollerna, Serkis annars mest känd för sitt arbete med Peter Jackson (Sagan om ringen och King Kong). Liksom Severance blandar även denna hysterisk komik med hysterisk skräck fast till skillnad från den tidigare så är The Cottage rolig från början tillslut och känner sig inte tvingad till att dela upp sig genremässigt. Jag gillar båda två men finner Severance mer intressant, liksom Danny Boyles Shallow Grave skapar den ett obehag (genom att hastigt byta genre) som varken The Cottage eller för den delen Neil Marshalls Dog Soldiers lyckas med. I vilket fall som helst så får vi hoppas att det fortsätter för det känns som att den riktiga skräckkomedin äntligen fått fäste.