Pressvisningen av Män som hatar kvinnor var nog det närmaste journalistisk hysteri jag någonsin kommer att komma: ett nästan fullt Rigoletto, någon pratade lite för högt (givetvis innan filmen började) och godis åts ur papperspåsar. Skandalen stod jag för då jag försökte tjata in en kompis efter att jag medgivit att jag glömt OSA. Shit man. Två onda tantögon i nacken och dessutom en plastpåse att stoppa mobiltelefonen i … Recension kommer här på Film.nu vid premiärdags. Tills dess kan ni ju alltid slå ett öga på den här, vars visningsklientel inte var fullt så exalterade … det var nog bara jag som förväntat mig ett mästerverk.