En skröna (?) och en hel del sanning

Det lilla landet med de stora begåvningarna. Trots ett besvärligt 1900-tal har Ungern aldrig gett upp. Det kämpande och leende landet i hjärtat av Europa har jobbat vidare. Förr låg kulturen och bubblade under ytan, nu stiger den upp mot den blåa himlen. Och man kan andas igen ! Man har procucerat kulturpersonligheter och idrottsartister på löpande band. Vi har nobelpristagaren, Imre Kertéz. Fotbollslegenderna Ferenc Puskas och Guyula Grosics. Inom filmen har vi Alexander Korda, Adolph Zukor och i viss mån Leslie Howard.

Sir Alexander Korda föddes som Sandor Lazlo Kellner den 16 september 1893 i ett judiskt kvarter i staden Puszaturpaszto ( puh !) i dåvarande Österike-Ungern. En ung Korda kom till Budapest som 16-åring och fick sina första tidningsartiklar om film publicerade. Politiskt var Ungern en sovjetrepublik av rysk modell. Men det var en mild form av kommunism. Ledaren Bela Kun blev kritiserad av Lenin för sina lösa tyglar. Kun uppmuntrade kulturlivet. Och filmskribenten Korda fick stöd, när han ville bli regissör och producent.

Här kommer vi till skrönan. Vi känner alla till det mondäna Stureplan. Förolämpningslitteraturens högborg. Det tomma uttryckets valplats. Där kändisynglingar utkädda till krönikörer, sitter och vässar pennan, om nÃ¥gon dramatenskÃ¥dis rÃ¥kar fÃ¥ en öl för mycket. Nej, denna skröna kommer frÃ¥n Söder. Där borden pÃ¥ Kvarnen, salig Bavaria och Pelikan, befolkas av författare, skribenter och regissörer. Därför är denna skröna möjlig och den har lett till vadslagning, beundran och tvivel. Det är typiskt för Söder, att man diskuterar den tidiga ungerska filmen. NÃ¥väl, Alexander Korda var ute och letade efter skÃ¥disar till sitt förstlingsverk: ”En officers svärdfäste”. Ã…ret var 1917 och Sandor (Alexander) gick runt pÃ¥ Budapests cafeér. Han behövde bygga upp en hel produktionsapparat. Han träffade Lazlo Steiner, en ung man med skÃ¥despelardrömmar. Som senare skulle göra sig känd som Leslie Howard. Filmen blev en framgÃ¥ng. Det hela skulle nästan duga till ett filmmanus. Men kruxet är, att Leslie Howard Steiner född av ungerska föräldrar i London 1893, vid denna tid gjorde succé pÃ¥ teaterscenerna i Londons West End och var pÃ¥ väg till Broadway. Det närmaste han kom till själva Ungern var ett besök i Österrike 1939. Men att Kordas och Howards vägar korsades senare har vi belägg för. Men en vacker skröna är det !

Förutom Korda tände den tidiga ungerska filmen stjärnregissörer som Michael Curtiz och George Cukor. Alexander Korda byggde upp Corvin studios i en förort till Budapest. Idag finns Mafilm studios pÃ¥ samma ställe. Han stödde kommunistregimen när de som första land nationaliserade filmindustrin. Korda var sjäv inte medlem av kommunistpartiet men han fick aktivt stöd av regimen. PÃ¥ hösten 1919, störtades kommunistregimen av Amiral Horthys ”Vita terrorskaror”. Ungern fick en fascistregering och klimatet var verkligen inte det rätta för unga, judiska filmskapare. Resultatet av europeiska vanstyren är att USA har blivit berikat av tusentals begÃ¥vningar inom olika omrÃ¥den. Korda blev fängslad, när han blev fri, flydde han med sin dÃ¥varande fru, Maria Corda, den undersköna aktrisen. Första anhalten blev Berlin och Sascha film. Han spelade in filmer med sin fru. Det blev framgÃ¥ngar och Korda fick erbjudanden frÃ¥n flera hÃ¥ll. Bl.a. frÃ¥n Viktor Sjöström i Stockholm. Korda med fru flyttade dock till First National and Fox i Los Angeles. Filmerna han gjorde här fick ljumt mottagande. Han sa upp sig 1930 och detta blev slutet för Korda som Hollywood-regissör.

Han Ã¥tervände bedrövad till Europa. Besluten att aldrig mer Ã¥tervända till USA. Han gjorde nÃ¥gra lyckade försök i Frankrike och Tyskland. Flyttade sen till England 1931. Brittisk filmindustri gick pÃ¥ sparlÃ¥ga. Man producerade ”quota quickies”. Billiga produktioner ur alla aspekter. Gjorda för att fylla ut kvoten av inhemsk film pÃ¥ biograferna. Korda ansÃ¥g, att den enda vägen för brittisk film var en produktion av kvalitétsfilm. Han drog igÃ¥ng ”London Film Productions” och förstlingsverket blev Henrik den VII , med Elsa Lanchester och Charles Laughton. Filmen blev en oerhörd framgÃ¥ng över hela världen. Korda blev den brittiska filmens frälsare. Han tecknade ett distibutionsavtal med ”United Artists” där Charlie Chaplin, Mary Pickford, Douglas Fairbanks och Sam Goldwyn var framträdande delägare. PÃ¥ ett jättelikt fält utanför London byggde man nu upp Denham studios. Korda samlade ihop en stab med framstÃ¥ende skÃ¥despelare som Leslie Howard, Merle Oberon ( som blev fru Korda nr tvÃ¥ 1939), Wendy Barrie, Robert Donat, Maurice Evans och Vivien Leigh. Under den här tiden började även hans bröder Vincent och Zoltan göra sig gällande som regissörer.
Bland Kordas mer framträdande filmer de här åren kan nämnas: Rembrandt (1936), Things to Come (1936) och Tjuven i Bagdad (1940).

Under kriget bodde Korda i USA och tog upp sina tidigare kontakter. Han arbetade med sin skapelse: SIMPP,Society of Independent Motion Pictures Producers. De stora bolagen, som MGM, fick allt större inflytande. Han blev verkställande producent inom brittiska MGM, när kan återkom till landet 1943. Men han kände sig trött och utan inflytande och sa upp sig 1946.

Han satte igÃ¥ng att restaurera London Films. Och ytterligare en storsuccé kom till, ”Tredje Mannen” med Orson Welles. Han fortsatte sitt jobb med London Films. Han var nu skild frÃ¥n Merle Oberon och gifte om sig med Alexandra Boycun 1953.
Hans hälsa sviktade och han avled áv en hjärtinfarkt i januari 1956. Hans urna finns i Golders Green kolumbariet utanför London.
Mannen med den intensiva blicken genom de tjocka glasen blev adlad av George den VI för sina insatser inom brittisk film. Sir Alexander Korda, en av de stora !

NÄSTA GÅNG: Mer brittisk gentleman mer sydstatsaristokratisk än engelsmän och jänkare själva. Kvinnotjusaren av ungerskt ursprung: Leslie Howard Steiner !