Hade planerat att se ”Howl” och ”Kaboom” idag. Dessvärre var dessa slutsÃ¥lda sÃ¥ jag fick nöja mig med ”Brotherhood” och ”Bedevilled”. Men nÃ¥got vidare nöjd blev jag inte. Den första handlar om en grupp smÃ¥ligister som sätter sig själva i klistret. Filmen kunde ha spelats in i en tagning (som minst tvÃ¥ andra festivalfilmer), vilket hade gjort den längre men kanske rolig att titta pÃ¥. Nu fÃ¥r vi följa skrikande kids som försöker lösa problemen deras korkade ledare satt dem i. Ã…terigen mÃ¥ste vi se hur deras ”samhälle” (eller klubb som de själva kallar det) fungerar, och vilka lagar och regler som ska följas.
”Bedeville” är en av alltför mÃ¥nga hämndfilmer frÃ¥n Sydkorea. Denna gÃ¥ng handlar det om en ung karriärist som inte bryr sig om nÃ¥gon än sig själv, som Ã¥ker ut till ön där hon växte upp för att komma bort frÃ¥n Seoul. Där träffar hon sin barndomsvän som blir misshandlad, utnyttjad och vÃ¥ldtagen pÃ¥ daglig basis. Folk pÃ¥ landet är ju inte särskilt sofistikerade. Efter en olidlig timma försöker barndomsvännen fly vilket resulterar i hennes barn dödas av hennes man. Därefter följer en helvetiskt jobbig uppbyggnad tills modern ska hämnas. Men om barnet redan dött är allt redan förlorat (jag tror Hitchcock skulle hÃ¥lla med mig här), sÃ¥ jag lämnade biografen när blodfesten nÃ¥dde sin kulmen.
För tillfället är jag sjukt trött pÃ¥: nedÃ¥tspiraler, bilkrockar och skakig handkamera. Vilket verkar vara Festivalens tre kriterier för vad bra film innehÃ¥ller. Suck…