Årets Nordiska rådets filmpris tilldelades Lars von Trier. I motiveringen skriver de att Antichrist är ”störande och rörande i sin utforskning av kaoset”, vilket jag delvis håller med om. Störande är filmen på många sätt. Von Trier har alltid varit en stor provokatör, men Antichrist är den första av hans filmer där försöken till att väcka känslor (vilka känslor är en sekundär fråga), kommer i vägen för resten av filmen. Antichrist är pur sensationalism och tyvärr inte mycket mer än så. Alltså är filmen störande men knappast rörande. Att prisa Charlotte Gainsbourg för hennes prestation i Antichrist är försvarbart, men att prisa filmens självgode regissör är helt oförståeligt.