Den i särklass sämsta nätpokerspelaren som nÃ¥gonsin bloggat för enbart dig och ingen annan, sitter just nu framför datorn och ”bloggar”. För att: 1, pokersessionen gick inte sÃ¥ bra. 2, se 1. 3, se 2. Det slutade som vanligt med att jag helt och hÃ¥llet tappade kontrollen över spelets gÃ¥ng och istället koncentrerade mig pÃ¥ ”chatten”. Jag tror nämligen pÃ¥ psykisk krigsföring, (gäller inte enbart nätspel) och gör mitt bästa för att fÃ¥ de andra spelarna ur balans genom att … förolämpa dem, ja. Problemet är bara det att jag gÃ¥r igÃ¥ng pÃ¥ det sÃ¥ jävla hÃ¥rt och kan inte sluta. Jag missar att satsa, glömmer bort stegen jag faktiskt har … tänker inte klart. Förblindad av ordens charm. Och jag gÃ¥r för lÃ¥ngt, jag gÃ¥r alltid för lÃ¥ngt, slutar alltid pÃ¥ samma sätt; med att jag kräver folk pÃ¥ deras mail-adresser, hotar med att de stÃ¥r i min bok (när de sedan frÃ¥gar vilken bok svarar jag den svarta), rabblar lÃ¥nga dikter med en bokstav i taget (vilket brukar ta cirkus 10 min för en dikt). Det är inte lätt att vara en tvättäkta auteur fast i internets baksida. Â
Film … SÃ¥g Saw 3 pÃ¥ bio, det var en helvetisk upplevelse.