När det extrema våldets värstingar, Nacho Cerda och Karim Hussain, slår sina påsar ihop och föder fram filmen The Abandoned så blir det med råge rysligt, fast på ett annat sätt än man förväntat sig. Filmen bryter deras tidigare register rätt hårt och tillför mysskräck och poesi istället för splatter och naket (även om The Abandoned självklart inte är helt befriad från dessa kryddiga element). Nu har ju iofs Karim Hussain varit och sniffat Tarkovsky upp i baken tidigare också (Ascension, Dernière voix, La) men aldrig lika älskvärt och uppskattat som här. Faktum är att de båda herrarna egentligen bara producerat varsin bra film innan The Abandoned. Nacho Cerda mördade med sin (i brist på bättre ord) groteska Aftermath och Karim Hussain levererade den sista mardrömmen med Subconscious Cruelty. (Ska tilläggas att jag fick den äran att skaka Hussain’s hand efter en visning på Stockholms Filmfestival.) Så det känns verkligen som de funnit varandra, måhända saknar den ena någonting som den andra har. Det brukar kallas för en komplettering. Som Bengt Ohlsson och DN på stan eller Dumle och glass. The Abandoned är annars en rejäl jävla spökhistoria vars logik ej bör granskas för noga (den finns nämligen inte), utan se den för vad det är och du kommer att bli skrämd till graven.