Såg den utskällda The Happening igår och förstår mig inte riktigt på kritiken. Jag tyckte att det var en rätt originell, lagom spännande, film utan några jobbiga pretentioner. Att sedan Shyamalan skippat sitt signum: tvisten på slutet, tycker jag vittnar om en självinsikt jag inte sett hos honom tidigare. Nej, The Happening är inte så dålig som de flesta påstår, ej heller det motsatta. Jag bara menar att det känns så konstigt att hata en rätt medioker film så passionerat som de flesta recensenter gör. Ljuger de? Förmodligen förväxlar de filmkritik med personkritik. De hyser ett agg mot Shyamalan som påbörjades redan efter Sjätte sinnet och sedan bara eskalerat. Således är det omöjligt för honom att göra ännu en bra film. Sjätte sinnet blev helt enkelt för bra, förhoppningarna om ngn slags Jesusräddare inom sci-fi-skräck genren var skyhöga. Unbreakable förstörde allt (själv tycker jag att det är hans bästa film). Vi snackar om en kollektiv utfrysning som kommer att sluta med att Shyamalan går i exil för att göra film i ett land där man inte ser honom som en svikare, där han får göra sina filmer i fred utan tumskruvar och spott i ögonen. För min del får han gärna flytta till Sverige.