”The Ditch”, en film av dokumentärfilmaren Wang Bing handlar om ett omlärningsläger (eller dödsläger, välj själv) i sextiotalets Kina. Filmen ser ut och lÃ¥ter väldigt mycket som en dokumentärfilm, cinéma-vérité, flugan pÃ¥ väggen. Vi vet redan efter filmens inledning hur det kommer att sluta. Nästan alla arbetare kommer att dö. Det kommer att gÃ¥ lÃ¥ngsamt. Bing drar ut pÃ¥ proceduren för att den ska kännas bÃ¥de mer och verkligare. Ibland gottar han sig lite för mycket i arbetarnas misär. Närbilderna i filmen bestÃ¥r uteslutande av ansikten som grÃ¥ter eller är pÃ¥ väg att grÃ¥ta. Dessa bilder är aningen ”in your face” i en annars lÃ¥gmäld och fin film.
”The Dry Land” och handlar om en krigsveteran som Ã¥tervänder till Texas efter att ha varit med om nÃ¥got hemskt i Irak. Militären är man, och vill därför inte prata om det han upplevt. Och för att han är man sÃ¥ är han ocksÃ¥ dum i skallen och slÃ¥r sin fru, har sex med prostituerade utan att betala etc etc. Filmen är klyschig men ändÃ¥ smÃ¥fin, men den är absolut inte den film om Irakkriget som bör göras. Västerländska soldater som skadats i länder som Afghanistan eller i Irak rör mig inte i ryggen.
Livstrött och deprimerad begav jag mig till Skandia efter ”The Dry Land”. Kateshi Kitanos gangsterfilm ”Outrage” skulle nämligen visas. Filmen handlar om män i svarta kostymer som slÃ¥r varandra. Egentligen skulle man kanske säga att filmen handlar om kostymer som slÃ¥r varandra. Kitano lÃ¥ter oss inte komma nära nÃ¥gon av karaktärerna, och det är enbart efter en stor kraftansträngning som man lyckas koppla karaktärernas namn till deras kroppar/kostymer. Antingen innehÃ¥ller ”Outrage” inga dramatiska vändpunkter, eller sÃ¥ finns det inte annat än just sÃ¥dana. Hur som behandlas handlingarna nästan helt utan dramatik. Filmen gÃ¥r i repetitioner och scenerna blir till slut absurda vÃ¥ldshandlingar som varken börjar eller slutar, utan bara fortsätter. Beckett hade förmodligen varit nöjd.