Igår somnade jag vid 11 tiden och drömde en märklig dröm. Ungefär såhär: jag strosar runt ett poolområde på jakt efter ett viktigt papper som jag tidigare haft att göra med. Jag är nästan ensam och befinner mig utomlands, i ett torrt och sandigt land. Ett högtalarutrop får mig att springa till den största poolen. Rösten informerar om att något stort skall till att ske, eller nå’t sådant. Jag hoppar i och märker till min stora glädje att de fyllt upp vattnet med levande fiskar, gråa som Öringar. Stora och feta simmar de runt i vattnet. Jag har huvudet ovanför ytan och ser dem inte riktigt men jag känner dem, de studsar in i mig som paintball bollar. De är inte blyga. Efter ett tag avtar dock glädjen och jag börjar bli rädd, dessa fiskar önskar skada mig! Snabbt som attan klättrar jag upp. Efter att ha hämtat mig från chocken spanar jag ner mot botten: ett myller av röda fiskar, man ser knappt marken. Röda fiskar med stora ögon.
Först nu när jag vaknat upp och solen skiner utomhus kan jag tänka på drömmen utan att drabbas av ångest. Vad handlade den om?
Alexandre Aja följer upp remaken av Cravens The Hills Have Eyes med ännu en remake: Piranha. Denna film utkom första gången 1978 och regisserades av mysskräckgubben Joe Dante. Värt att notera är att John Sayles skrev manus till denna film, hur märkligt är inte det!? Mycket fisk blir det. Kanske är jag inne i en sådan fas av mitt liv. Hoppas det.