Spelet

Om man i en affär handlar någonting utan prislapp och varan dessutom inte är registrerad, så att kassörskan inte har en aning om vad den kostar, kan man föreslå ett nästan skämtsamt lågt pris. Vi kan säga en stor mängd torkad frukt för 2 kr. Detta bud tas givetvis emot med ett leende, tills att det inte bemöts med ett, däremot: men det är väl inte så noga. Kassörskan vill då inte verka som om hon/han tycker att priset på en vara är det viktigaste i hela världen. De har ju faktiskt ett liv utanför jobbet! Faktiskt! Så de går med på att sälja den där påsen för 2 kr.

Man blir sådan efter att ha läst Neil Strauss’s Spelet. Det är en sådan där bok som man hatar att läsa, men bara måste läsa då den är så underhållande. För er som missat handlingen så kan jag dra den kort: Neil Strauss tröttnar på sig själv som tönt, bestämmer sig för att bli cool kille, tar nätkontakt med cyberrymdens främsta raggare Mystery. Och så fortsätter det … Men egentligen så handlar den om hur man ser igenom mönstret, hur man manipulerar och hypnotiserar. Hur man får människor att göra saker mot sin vilja … eller hur man får dem att våga göra saker som de innerst inne vill, det är frågan.