Lynch

David Lynch går mig på nerverna, kan han inte bara ta och göra en vanlig film? Måste han hålla på och hålla på? Nej, jag menar egentligen inte det där. Jag älskar Lynch för att han gör sin grej och för att han strikt hävdar att hans filmer är glasklara. Köpte till och med biljett till Stockholms Filmfestivals Face to Face för en massa år sedan. Lynch var där, han svarade på ett antal rätt mjäkiga frågor (själv vågade jag inte ställa ngn) och visade ett gäng svåråtkomliga kortfilmer (nu finns de dock samlade på DVD), inget speciellt i sig men ändå var det så otroligt. David lynch är nämligen den första filmskapare som jag kommit nära. Jag såg Wild at Heart på premiären i Göteborg, 15 år gammal. Det var det bästa jag någonsin sett. Och Lynch blev vad som skiljde mig från den resterande menlösa massan.

Häromdagen såg jag hans senaste Inland Empire på bio, nu måste jag se om den på tv. Jag skakar fortfarande. Läs recensionen på Film.nu denna fredag (tror jag).

2 reaktioner till “Lynch”

  1. Jag syftade på hans tre senaste filmer: Inland Empire, Mulholland Drive och Lost Highway.

Kommentarer inaktiverade.