Seriemördarsex och Cancerchock

Det kommer en tid då århundradets tv-serie skall till att utnämnas. Vilken det kommer bli är svårt att sia om, det finns ett antal kandidater. Men att Breaking Bad kommer att slåss till döden är garanterat. Efter den korta prövotidssäsongen har nu äntligen S.2 dragit igång och trots att jag bara sett två avsnitt ännu så känns det rätt säkert att framrösta Breaking Bad som årets serieupplevelse 2009. Jag höll på att säga underhållning men det känns fel, för lamt. Breaking Bad är svartare än underhållning. Varje avsnitt är av magsårskaraktär och extremt prövande. Jag var till och med osäker på om jag ville återgå till det tillstånd jag befann mig i när jag betade av S.1, men det räckte med tre minuter av S.2 avsn. 1 och jag var fast i skiten igen. Och det är lika hopplöst och underbart som förra gången. Undrar bara hur länge de kommer att kunna dra ut på Mr. Whites lungcancer …

Tänker dessutom lägga ett gott ord för Frank Henenlotter och hans Bad Biology. Frank som inte gjort någonting sedan 1992 (Basket Case 3) har nu äntligen (!) dragit sitt strå till stacken med Bad Biology, en groteskt härlig film om abnorma könsvarelser och deras sjuka, ordet ”sjuk” känns befogat i det här fallet, samliv. Välkommen tillbaka Frank! Vågar vi hoppas på en Brain Damage 2 kanske? Blink, blink.