Oscar Wilde

Det finns vissa saker som jag tycker om lika mycket som choklad. Nja, kanske inte, men nästan lika mycket i allafall. Kvällens film `The importance of being Ernest´ har gjort mig lycklig intill själen.
Den är vad jag och mina vänner skulle kalla -Klockren!
Oscar Wilde skänkte oss något ovärdeligt när han skrev den (tillsammans med mycket annat han knopade ihop).
Jag har till min stora skam börjat i helt fel ände på denna film och sett remake 2002 (dir Oliver Parker) först. Fast då har jag ju den första filmen (dir Anthony Asquith 1952) samt den skriftliga pjäsen kvar framför mig.
Visst var Colin Firth den klassiska engelska gentlemannen (efter att ha sett honom i massor med engelska romantiska komedier, börjar det bli aningen tjatigt) men de två stor stjärnorna var Dame Judi Dench (Lady Bracknell, som sedvanligt gör en fantastisk rolltolkning och än en gång vunnit mitt hjärta, samt Anna Massey (Miss Prism), en biroll som blev underbart söt och som jag gärna hade velat veta mer om.
Missade ni denna film i kväll så gå genast till närmsta videobutik och böna och be att få låna den. Duka fram en te och scones och slå er ner och njut av denna urbrittiskt charmanta film.

Nu skall jag rota reda på manuset av pjäsen som jag är säker finns någonstans här hemma och så skall jag påbörja läsningen och se hur likt orginalet det har hållit sig!

Mycket nöje!