Publiken förlåter en halvtaskig bild, men ett halvtskigt ljud förlåter de aldrig…
Jag köper sällan skivor. Visst tycker jag om musik. Speciellt live. Men i alla år har jag när jag kommer hem från jobbet eller skolan, valt att sätta på en film och ha den i bakgrunden att lyssna på. Men i filmens värld är musiken för mig oerhört viktigt. Save the Last Dance(dir Thomas Carter), tog mig igenom min slutuppsats på univeritetet, Lord of the Rings (dir Peter Jackson) har fått inspirera (och emellanåt distrahera) mig under flera projekt när pappersarbetet drar ut på tiden. Dessa gånger är ljudet för mig oerhört viktigt eftersom jag upplever hela filmen med öronen. Jag tar väldigt illa vid när en röst inte passar in i sammanhanget, med bakgrundsljudet och musiken. Eller om en ljudeffekt är missvisande eller ogenomarbetad.
Jag sitter med ryggen mot tv´n och får på så sätt ”se” en helt ny film. Det är oftast ljudet och inte bilden som får mig att emotionellt reagera i alla filmer jag ser. Det är en ynnest att få uppleva filmer med både syn och hörsel i gott skick. Och det tänker jag ta vara på…