Kategori: Undersökande journalistik

Under pseudonymen ”Slaktarmästare Franky” (Armin Meiwes) annonserade den tyska kannibalen efter frivilliga offer i diverse tidningar och på internet. Han fick flera svar. Av detta och vad som sedan hände har Marian Dora skapat filmen Cannibal. Enligt den resarch jag gjort ska den vara av det mer osmakliga slaget. Bland annat ryktas det om en scen uti vilken tysken med stort engagemang gnager av offrets (the Flesh) penis … Bara för att förvärra allt ännu mer kan man ju tillägga att filmen är baserad på det autentiska filmmaterial som faktiskt spelades in under själva … ehh, måltiden.

Min beställning är gjord, här kan ni göra er: JAG ÄLSKAR EXTREMA GORE-HOUSE PRODUKTIONER DÄR EN NAKEN MAN ÄTER UPP EN ANNAN NAKEN MAN EFTER ATT DE LEKT EROTISKA LEKAR MED VARANDRA.

Äntligen helg. Helgen är helig! 

Igår kväll blev jag så deppig då jag efter en minuts matematik kom på att jag bara har cirkus 2 timmars fritid per vardag. Det blir inte mer. Jag sitter i soffan, ser på film, borstar tänderna. Ibland blir det ingen film utan bara TV. 2 timmar är inte mycket. Efter 3 minuters, mycket simpel, matematik kommer jag fram till att mitt liv (fram tills att jag fyller 50) erbjuder en sammanlagd fritid på 18 000 timmar. Det blir iofs rätt mycket tid om man enbart kollar på Cannibal, eller kanske splittar tiden med att även spana in Dazed and Confused … Men så har man ju familj också … hur ska det här gååååååå.

Såg att en av de bästa filmer som på senare tid sett dagens ljus, äntligen fått svensk DVD premiär. Nämligen Lonesome Jim (Steve Buscemi). Om ni inte sett den måste ni omedelbart hasa er iväg till närmsta nätaffär och inhandla minst 3 ex av den. För det vet ni väl: bra filmer är till för att ges bort!

Lonesome Jim är en ypperlig karaktärsstudie av en ung man (Casey Affleck) och hans försök till liv. Jaaa, ni läste rätt: Casey Affleck. Till ytan sett är det en rätt banal ”hemvändarfilm”, liksom Jägarna … och Masjävlar … … men hör och häpna så slutar liknelserna här, tvärt! Där tidigare filmer inom denna genre visat kontrasten mellan hemvändarens tidigare liv och det nutida, visar mest Lonesome Jim upp en livslång konsekvent tristess.

Jim har inget liv, varken i New York eller Indiana. Han är cynisk, bitter och självcentrerad som få. Lägg till lat också så har du en hyfsad bild av filmens huvudkaraktär. Men det är roligt! Eller: det är så tragiskt att det ibland blir roligt, rätt sällan dock … om man nu ska vara petig. En smula deppigt alltså? Njae, Buscemi kan det där med balans och sans vad gäller stämning och känslor, det flyter på bra (såsom bara skön amerikansk independent kan göra) ända fram till det lite väl positiva slutet. Hyr NU!

1978 släppte John Carpenter lös sin best till slasher: Halloween (Alla Helgons Blodiga Natt), den lade grunden för en ändlös ström av likasinnade filmer, som Friday the 13th och The Burning tex. Nu är allas vår mysfarsa Rob Zombie igång med ännu en Halloween film. Det kommer att bli något av en hybrid mellan en prequel och en remake av originalet. Zombie har tydligen fått Carpenters välsignelse så det är väl bara att önska honom lycka till! Förresten, spana in den här fejktrailern, antagligen gjord av passionerade Halloween fans utan jobb.

Bonniers har svarat och svaret blev positivt. Jag har fått mailadressen till Lotta Lotass och tänker ägna dagen åt att tänka ut bokstäver som gör sig bra som ord och som Lotta kommer att uppskatta. För redan nu är det extremt viktigt att tänka på sådana saker, då målet ju är att överföra hennes bok till filmmanusform.

Första kontakten med Lotta, hon vet ännu inte vem jag är (får man väl anta iaf), hon vet inte vad som komma skall. Jag vet, Ni vet, men inte Lotta. Om det existerar ngt som paranormala aktiviteter i denna sfär så kanske hon kan ana sig till att storslagenheter snart kommer att äga rum … måhända så slet sig just en tanke lös och träffar hennes järnbark med kraften av en fallande tegelsten. Eller inte … Vi får se.

Annars da´ ?

Vi går igenom det snabbt men grundligt: Saw 3 var inte bra. Jag förstår nu i efterhand att min korta kommentar häromdagen (Såg Saw 3 på bio, det var en helvetisk upplevelse.) kan tolkas som om jag tyckte det. Men inte i det här fallet.

Den i särklass sämsta nätpokerspelaren som någonsin bloggat för enbart dig och ingen annan, sitter just nu framför datorn och ”bloggar”. För att: 1, pokersessionen gick inte så bra. 2, se 1. 3, se 2. Det slutade som vanligt med att jag helt och hållet tappade kontrollen över spelets gång och istället koncentrerade mig på ”chatten”. Jag tror nämligen på psykisk krigsföring, (gäller inte enbart nätspel) och gör mitt bästa för att få de andra spelarna ur balans genom att … förolämpa dem, ja. Problemet är bara det att jag går igång på det så jävla hårt och kan inte sluta. Jag missar att satsa, glömmer bort stegen jag faktiskt har … tänker inte klart. Förblindad av ordens charm. Och jag går för långt, jag går alltid för långt, slutar alltid på samma sätt; med att jag kräver folk på deras mail-adresser, hotar med att de står i min bok (när de sedan frågar vilken bok svarar jag den svarta), rabblar långa dikter med en bokstav i taget (vilket brukar ta cirkus 10 min för en dikt). Det är inte lätt att vara en tvättäkta auteur fast i internets baksida.  

Film … Såg Saw 3 på bio, det var en helvetisk upplevelse.

Det är tydligen väldigt svårt att få komma till med en författare av en sådan storslagen karaktär som Lotta Lotass. Jag försöker och försöker. Ska jag lägga mig ner och dö nu eller? Hur mycket ska jag försöka, hur länge ska mina lungor orka rymma viljans luft? Jag gör ett sista ansträngning, mailar farbror bonnier ännu en gång:

Hej,

Ni fick ett mail av mig för en vecka sedan (ungefär), mailet handlade inte om ngt speciellt, det var mer en förfrågan, eller en begäran. Ni svarade inte …

I korthet gällde det Lotta Lotass och hennes alster: Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet. En text jag gärna velat utveckla till ett manus för film.

Återigen alltså, jag vill gärna komma i kontakt med henne. Inga konstigheter försäkras.

Hårda hälsn,
Magnus Blomdahl