Etikett: filmkrönika

Vi inleder veckans (något försenade) recensionskrönika med ”Farsan”, som enligt kritikerna verkar vara en medelmåttig komedi, signerad Josef Fares. I Svenska Dagbladet sågas filmen direkt i rubriken ”Farsan gör ingen glad” medan Dagens Nyheter skriver ”det är goa gubbar med hjärtat på rätt ställe”.

 

Farsan
Jan Fares är ”oemotståndligt charmig” är Aftonbladets uppfattning om huvudrollsinnehavaren: ”Farsan är inte den bästa eller roligaste filmen som Josef Fares har gjort – men det är en varm och kärleksfullt komisk hyllning till egensinniga pappor i allmänhet. Och till regissörens egen i synnerhet. Och det är någonting väldigt fint över det”, skriver Karolina Fjellborg. Omdöme: 3 (av 5).

Kvällstidningskonkurrenten Expressen är inte fullt så entusiastiska.
”För farsan blir mer en karikatyr än en riktig person. Sonen och hans fru (spelade av Hamadi Khemiri och Nina Zanjani) framstår mest som överglättiga alternativt overkligt ledsna. Varför de agerar som de gör är mindre tydligt. Och även om Torkel Peterssons tillverkning av machosallad är en av filmens roligaste stunder så känns hans Jörgen, som tampas med sin mansroll, som en snubbe vi har sett alltför många gånger nu”, tycker Miranda Sigander.
Omdöme: 2 (av 5).

Dagens Nyheters Johan Croneman skriver: ”Det är å ena sidan för lite sot för att bli en renodlat svart komedi, å den andra aningen för mycket svärta för att bli en ren och fungerande fars – men det brister som sagt mest i tempot. Det går lite för långt mellan varven, mellan de riktigt bärande farsscenerna, det måste snurra betydligt kvickare för att hålla formen. Ja, det varvas ner rätt rejält ibland, och då vet man inte riktigt i vilken genre man över huvud taget befinner sig i. Det blir bara ett mulligt mys, utan styrsel.” Omdöme: 3 (av 5).

Svenska Dagbladet har i rubriken för sin filmrecension tydligt talat om vad man tycker om filmen: ”Farsan gör ingen glad” och påpekar att den påminner om Göta kanal och kan bli en given publiksuccé. Men: ”För Farsan är en riktigt dålig film som verkar ha garvats ihop över ett par kafferaster alternativt barrundor. Man har tagit en rund gubbe (tillika pappa, Jan Fares) med stor mustasch, ännu större mage och skojig utländsk brytning, placerat honom i en tråkidyllisk svensk småstad av typen Vänersborg, tänkt ut några halvknasiga sidohistorier och skrivit en osannolik dialog späckad med lustigheter för imbecilla och vips så har man fått ihop en svensk långfilm.”, menar Malena Janson. Omdöme: 2 (av 6).

Film.nu: ”Den dåliga nyheten är att alltihop blir ungefär som om Galenskaparna hade fått för sig att göra ’Farbror Frej – the Movie'”, skriver Måns Wide och fortsätter: ”Farsan gör sig bra som en komisk bikaraktär, men man blir snabbt mätt på honom”. Omdöme: Tummen ner.

 

Valentines day
Svenska Dagbladets Astrid Söderbergh Widding anser att ”Valentine’s day är en löst inspirerad amerikansk remake, där julen är utbytt mot Alla hjärtans dag.” Recensenten hade sin 13-åriga dotter med sig och såg filmen. ”Tre prickar, sa jag till dottern. Hon tyckte jag var hopplöst ogenerös. Men Valentine’s day är hur som helst en feel-good-film i februaritristessen.” Omdöme: 3 (av 6).

Aftonbladet tycker att det finns ”Gott om gulliga figurer. Det inleds med att Ashton Kutcher friar till flickvännen Jessica Alba, kramgoa som två hundvalpar.” Jens Peterson jämför filmen med ”Love actually” även om dialogen inte är lika kvick som i denna. Omdöme: 3 (av 5).

Dagens Nyheter tycker att Valentines day känns som ett betällningsverk från ”från de företag som tillverkar röda, sockriga geléhjärtan, hjärtformade små satinkuddar och spelande gratulationskort eller levererar långskaftade röda rosor. Rätt outhärdligt sliskigt faktiskt…”, skriver Helena Lindblad. Omdöme: 2 (av 5).

Expressen anser att ”medan allt krut på just Alla hjärtans dag tonas ner en bit in i filmen riskerar [regissören] Marshall ändå att få en mycket kortvarig exponering på sin film – för vem vill se en film om Alla hjärtans dag när helgen är över?”, frågar sig Jenny Rickardson. Omdöme: 2 (av 5)

Film.nu: ”En diversifierad romantisk film som bjuder på allt som har med kärlek och Alla hjärtans dag att göra: ensamhet, otrohet, svek, uppoffring, sorg och glädje. Kort sagt har den allt som en romantisk film ska ha”, skriver Oscar Krooni. Omdöme: Tummen upp

 

Wolfman
Svenska Dagbladet menar att man i ” Wolfman har man försökt gå tillbaka till originalet med mannen som lider av en kluven personlighet som han inte själv är orsaken till och som det är väldigt, väldigt synd om. Han kan naturligtvis endast räddas av en självuppoffrande kvinna. Benicio Del Toro är alltid snygg, även i heltäckande ansiktsbehåring, men det räcker inte för att hålla intresset uppe”, anser Jeanette Gentele. Omdöme: 3 (av 6)

Mårten Blomkvist i Dagens Nyheter tycker ”’The wolfman’ är hygglig skräckbuskis, faktiskt kapabel att framkalla en och annan liten vällustrysning hos den som är svag för genren”. Omdöme: 2 (av 5)

Expressens Mats Bråstedt har inte många lovord om Wolfman. ”Det hade kunnat bli en rörande och kraftfull berättelse om ensamhet och utanförskap. Det mynnade ut i en smått parodisk soppa med jolmig smak.” Omdöme: 2 (av 5)

Aftonbladet ser i Wolfman ”faktiskt en riktigt underhållande mix av kitschig och gotisk skräck av den gamla skolan, stämningsfulla och olycksbådande 1800-talsmiljöer, modern teknik och en rejäl skopa splatter”. Karolina Fjellborg fortsätter: ”Bra skådespelare, läcker scenografi och imponerande makeupeffekter av mästaren Rick Baker. På minussidan: En twist som syns på mils avstånd, och en viss överanvändning av CGI-animation.” Omdöme: 3 (av 5).

Film.nu: ”De gånger [Anthony] Hopkins får säga flera än två meningar i rad minns vi varför han blivit adlad för sitt skådespeleri, men det räddar bara enstaka scener – helheten är och förblir usel”, tycker Måns Wide. Omdöme: Tummen ner.

Den här veckan börjar vi med en liten tidningskrönika på Film.nu. Vad säger andra tidningar om de filmer vi recenserar? Det skadar aldrig med fler synpunkter.

The men who stare at goats

“Tyvärr tappar Clooney och gänget bort storyn på vägen. Liksom den krigskritik som anas mellan varven”, skriver Miranda Sigander i Expressen. Omdöme: 2 (av 5).

Stephan Ramstedt på Film.nu: “Tyvärr är det lite synd att man inte riktigt tagit tillvara på truppens uttalade övernaturliga förmågor. Det är bara vissa paranormala saker som tillåts hända, och dessa har enbart uppgiften att driva narrativet vidare. Mycket roligare hade det varit om men lekt mer med detta koncept”. Omdöme: Tummen upp.

Kill your darlings är slutsatsen från Mårten Blomkvists recension i Dagens Nyheter, som dock tycker att “Det blir kul när vansinne utövas med militärisk beslutsamhet”. Omdöme: 2 (av 5).

“När […] en valpig reporter slår följe med en getstirrande galning i hyrbil in i Iraks öken, blir summan tyvärr mindre än de lovande beståndsdelarna. Det finns ingen story här, bara tidvis fungerande situationskomik”. Jan Söderqvist i Svenska Dagbladet. Omdöme: 3 (av 6).

Edge of Darkness

“Mel Gibson är tillbaka efter sju år bakom kameran, och han gör en av sina bästa roller någonsin. “Edge of Darkness” är thriller när den är som bäst: mörk, rå och med en spänning som smyger sig på”, skriver Oscar Krooni på Film.nu. Omdöme: Tummen upp.

“Actionsekvenserna är eleganta mer än farliga och intrigen hade definitivt behövt hottas upp för att öka filmens nagelbitarfaktor”, skriver Kerstin Gezelius i DN. Omdöme: 2 (av 5).

“Mel Gibsons första huvudroll på film sedan 2002. En comeback där hans blick är lika brinnande som vanligt, men ansiktet betydligt mer fårat. Det klär honom”, tycker Aftonbladets Jan-Olov Andersson. Omdöme: 3 (av 5).

Jan Lumholdt skriver i SvD: “…kompetent action för duk- eller hemmabruk, varken mer eller mindre. Valet att inte ha med någon dekorativ kvinnokaraktär får väl kallas originellt i denna så beprövade genre”. Omdöme: 4 (av 6)

Prinsessan och grodan

Helena Bergström i DN: “En söt och underhållande saga som har en intressant historisk-politisk kontext dessutom. Det är bara att tacka.”. Omdöme: 4 (av 5).

Aftonbladets Jens Peterson: “Randy Newmans sånger är mer medelmåttiga än vad han brukar vara, men ”Down in New Orleans” svänger bra. Värmer vänner av traditionell animation.”. Omdöme: 3 (av 5).

“Det har gjorts stor affär att/om hjälte och hjältinna är svarta – i mina ögon är han det också – innan de förvandlas till gröna grodor. Det ska väl inte längre behöva kommenteras utan räcker väl att konstatera som något självklart”. Jeanette Gentele i SvD. Omdöme: 3 (av 6).

Stephan Ramstedt ger “Tummen ned” på Film.nu, men skriver också “Visserligen kan jag tycka det är kul att Disney, efter några mer och mindre lyckade projekt, återanvänder den animationsteknik de startade med”.

An Education

SvD:s Jeanette Gentele tycker att “Carey Mulligan har ett fullständigt oemotståndligt fnitter som den oskuldsfulla men samtidigt brighta Jenny, lycklig över att bryta alla konventionens band.”. Omdöme: 6 (av 6).

Regisserande “Lone Scherfig har sällsynt bra hörsel, och känsel, för sina skådespelare. Det har Nick Hornbys manus också”, skriver Johan Croneman i DN. Omdöme: 4 (av 5).

“Peter Sarsgaard är utmärkt som den stilige David med något dolt i ögonen”, skriver Jens Peterson i Aftonbladet. Omdöme: 4 (av 5).

“Denna dramakomedi bjuder på miljöer man gärna skulle dö för. Ett (såklart) regnigt London där man fördriver fritiden på ett kafé och sörplar te och röker cigaretter, lite som Molina gör tillsammans med Steve Coogan i ”Coffee and Cigarettes”, är ett ställe jag skulle trivas i”, Stephan Ramstedt på Film.nu. Omdöme: Tummen upp.