Svenska Bilder med monster

Jag har länge tänkt skriva festivalrapporter från både Stockholm Filmfestival och den festival som min och Kolbeinn Karlssons första film (Att Sova och Drömma om Mat) tävlade på senast, Unlimited Film Festival i Köln.

Men dessa inlägg fick vänta i och med att vi fick det härliga beskedet att arbetskopian av vår nya film Den Svarta Sjön blivit utvald till Svenska Bilder på Göteborg Filmfestival! Så det har varit full produktion mellan Sverige och England över jul och nyår, varvad med influensa och snökaos.

Upplevelserna från höstens filmfestivaler känns enormt fjärran efter den senaste produktionspaniken, så jag tror jag skippar grävandet i minnenas vrå.

Det enda som känns aningen aktuellt att meddela från mitt besök i Köln – förutom att festivalen var superkul och att jag behandlades kungligt – är ett tips på biograf. Jag tycker alltid att det är kul att besöka biografer när jag är i nya städer (jag kommer nog bli en cinemaspotter som pensionär. Ni vet som en trainspotter, fast med en passion för biografer. Vi har ett gäng sådana som tillsammans besöker vår bio årligen) och jag hittade min favorit i Köln. En liten, relativt självständig biograf med guldmålade innerväggar och som har en repertoar av både gamla klassiker samt nya filmer på – hör och häpna – orginalspråk!
Jag kan ibland förtränga att dubbning av filmer och TV-program fortfarande förekommer. Men nej nej, där inuti TV:n står Meg Ryan och Tom Hanks och utbyter känslosamma ’Ich liebe dich’ till varandra. Så otroligt opassande. Men den medelålders kvinnan brevid mig snyftar och håller uppenbarligen inte med mig.

Biografen i fråga heter Metropolis och den ligger vid Ebertplatz i norra delen av centrala Köln. Lustigt, eftersom nästan hela mitt senaste inlägg handlade om filmen Metropolis, som har återkommande varit närvarande i mina tankar sen jag såg den i höstas. Men bara för det så länkar jag till min favoritlåt Body Electric (som också av en ren slump har klipp från Metropolis i den här youtubevideon). Efter det här lägger jag Metropolis-snacket på hyllan.

http://www.youtube.com/watch?v=wNpqHagD_5M

Så. Nog om Metropolis. Mer om världspremiären i Göteborg! Såvitt jag förstår av programmet så visas vår film i Svenska Bilder 4 (sid 76 i programmet som finns online på www.giff.se) kl 15.00 söndagen den 30 januari på Haga 1. Jag kommer vara där för att introducera.

De skriver följande om vår film:
”En gåtfull film, vars utförande får en att tänka på östeuropeiska animationer från 70-talet.”
Jag blir nästan tårögd. Måste berätta för Kolbeinn!

Förutom visningarna i samband med kategorin Svenska Bilder så är vi även förfilm till YEARS EATEN BY LIONS (GODINE KOJE SU POJELI LAVOVI), vilket jag tycker låter som en skitbra film! En dokumentär om de jugoslaviska journalisterna som krigshetsade sina läsare i början av 90-talet. Vad spännande att vår psykadeliska animationsfilm får sätta stämningen för en så seriös film om medial korruption.
Mer om detta, samt visningstider, finns att läsa i programmet på sidan 147.

Slutligen vill jag bara visa vår första animerade företagslogga som Haris Mlivic på Haris Arts har gjort!

För att fira detta har vi anordnat en komponeringstävling som går ut på att ljudlägga den 11 sekunder långa loggan. Mer info om tävlingen finns på Happy Endings facebook-sida.

Klippt och klistrat, utan Ctrl

Produktionen av den andra animationsfilmen jag gör med serietecknaren Kolbeinn Karlsson är klar. Nu återstår redigering och ljudproduktion. Vilket innebär att vi är glada om filmen är färdig före jul.

Kolbeinn beskrev vårt förra projekt Att Sova och Drömma om Mat som ”att föda en vattenbuffel”. Det var i själva verket ingenting mot den här produktionen. Symboliken lämnar jag åt Kolbeinn, men ni kan ju försöka föreställa er något värre.

Jag har inte slöjdat och pysslat så här mycket sen jag gjorde en ’Det är okay att va gay’-vimpel till Roskilde 2001. Men resultatet ser riktigt fint ut! (Och det är verkligen en motpol till Pixars 3D-ideal.) Se här bara:

För den som vill ha ett smakprov innan en trailer finns, kan läsa Kolbeinns ursprungliga ide i serieformat i Babian nr 11.

Dokumentären Suburban Madness som jag producerade i fjol har haft en hel del framgångar, med visningar på flera filmfestivaler i Brasilien, Tyskland, Spanien och Slovenien. Woohoo! Nu behöver vi bara vinna lite priser för att få tillbaka en bråkdel av våra utlägg…

Just ja, jag söker en svensk producent för framtida produktioner. Känner du dig manad, skriv din motivering och erfarenhet till ilove(a)happyendingsproductions.co.uk

Gå med i facebook-gruppen så bjuds du in till privatvisningen av Den Svarta Sjön, när den väl är klar.

Guldbjörn till Ruben Östlund

Händelse vid bank

Ruben Östlunds film ”Händelse vid bank” vann en Guldbjörn i kortfilmsklassen vid Berlinalen. Priset delades ut vid en ceremoni på tisdagskvällen.

Filmen är en detaljerad och humoristisk rekonstruktion av ett misslyckat bankrån, som ägde rum 2006. Juryns motivering (på engelska):

”His film is a real reflection on our times and the role played by media. Filmed with a single camera without a single cut, we zoom in and out of the picture as if using a CCTV camera. The dialogues are perfect, humanity is explained with humour.”

Silverbjörnen i kortfilmsklassen gick till israeliska ”Hayerida” av Shai Miedzinski.

Svenskt på Berlinale

Idag, torsdag, öppnar den 60:e upplagan av Berlins internationella filmfestival. Sverige är representerat med både långfilmer och kortfilmer, bland dem Bakak Najafis ”Sebbe”.

Berlinale Shorts

Händelse vid bank

Händelse vid bank av Ruben Östlund (kortfilm).

En detaljerad och humoristisk rekonstruktion av ett misslyckat bankrån, som ägde rum 2006.

Tussilago av Jonas Odell (kortfilm).

Den tyska terroristen Notbert Kröcher planerade att kidnappa den svenska politikern Anna-Greta Leijon 1977. Ett antal misstänkta greps av polis, en av dem terroristens ex-flickvän. Det här är hennes historia.

Unplay av Joanna Rytel (kortdokumentär).

Den poetiska beskrivningen, ur Filminstitutets pressmeddelande: ”En tjej reser runt. Och hon är jag. Hon ligger runt. Tills hon finner två killkompisar. Två gånger kuk i hennes små feministhänder, så jävla lyxigt.

 

Retrospective

Fröken Julie

Fröken Julie av Alf Sjöberg.
I festivalens tillbakablickande sektion visas denna klassiker, som ursprungligen deltog i 1951 års filmfestival i Berlin.

 

Culinary Cinema

Bananas!*

Bananas av Fredrik Gertten.
Förra årets mest kontroversiella svenska film (åtminstone om du frågar ett visst bananföretag), och definitivt en av de mer omskrivna, har nu hittat till Berlin.

 

Generation 14plus

Sebbe

Sebbe av Babak Najafi.
Sebbe tänkte inte bygga en bomb, det bara blev så… Regissören Babak Najafis långfilmsdebut. Tidigare har han gjort bland annat kortfilmen ”Elixir”, som visats på SVT. ”Sebbe” tävlar i två sektioner, Generation 14plus och Best First Feature.

 

Competition

If I want to whistle, I whistle

If I Want To Whistle, I Whistle av Florin Serban.
Dramatisk roadmovie, som är en rumänsk-svensk samproduktion. Trots att han snart ska friges ur fängelset bestämmer sig Silviu, en ungdomsbrottsling, för att rymma.

 

En ganske snill mann

En ganske snill mann av Hans Petter Moland
Inte en svensk film, men väl en svensk man i huvudrollen – Stellan Skarsgård. Denna norska, svarta komedi handlar om Ulrik som släpps ur fängelset efter 12 år. Allt han vill nu är att ha ett stilla och lugnt liv…

Nytt År, Nya förväntningar och Nya hårda tag

2009 har fått en flygande start och inom kort skickar Happy Endings iväg ett produktionsteam till Rio de Janeiro, Brasilien, för ett dokumentärfilmsprojekt. Jag uppdaterar här senare om hur det gick.

Själv ska jag vara regiassistent åt Ida Akesson i februari på hennes senaste kortfilm. Ida är även hon en svensk filmskapare som är baserad här i London och har därför lagt av med ringen ovanför A:et.

Idag har jag blivit övertygad om att gå och se The Wrestler, vilket jag absolut inte trodde jag skulle göra. Allt publiceringsmaterial jag har sett har varit väldigt Rambo-liknande och jag har absolut inget överdrivet behov av att se våld med svettiga, muskliga och lättklädda karlar inblandade. Faktiskt.
Men filmen ska visst vara mycket mer än så och när jag insåg att Darren Aronofsky även har gjort Requim for a Dream så beslutade jag mig för att ge The Wrestler en chans.k