Månad: maj 2007

Shortbus inleds bombastiskt med att en av huvudkaraktärerna utför fellatio på sig själv och kommer i sin egen mun … (de där tre punkterna känns i det här fallet rätt motiverade) Otroligt kittlande må jag säga! Och hade filmen tagit slut där så hade man nog inte tänkt så mycket mer. Tur då att den fortsätter 90 minuter till och utvecklar sig själv till någonting betydligt större än bara en ”nakenchock”. Underhållande, smart och stimulerande. Detta trots att jag hade rätt svårt för figurerna i filmen, de var lite för performanceaktiga för min smak, om ni förstår vad jag menar. Jag tyckte dock väldigt mycket om de lite mer porriga delarna, de vågade vara ärliga i all sin nakenhet; riktigt grova alltså. Jag kommer ihåg att DN och SVD (eller för den delen alla finlemmade dagstidningar) hyllade filmen för att den visade sex utan att för den sakens skull upphetsa och att man därför inte kunde kalla det för porr. Jag håller inte med alls. Det knullas som fan i Shortbus, på samma sätt som i vilken porrfilm som helst och det är, om man råkar vakna upp på rätt sida: upphetsande! Men Shortbus får tydligen inte vara porr, inte om den ska till att klassas som bra film.

Detta hände faktiskt mig idag: Jag känner det obestridliga trycket från insidan; urinblåsan, och måste bara kissa (déjà vu), jag måste bara bli av med denna smärta. Därför öppnar jag inte bara dörren till toaletten, utan jag sliter upp den, lämnar ingenting åt fantasin och med det menar jag alltså ingenting. Vilket hade varit helt ok om det inte suttit ngn där inne … hon skriker: sorry, sorry, leave me alone. chockad muttrar jag fram ett förlåt, tror jag, och drar igen dörren allt vad jag kan. Och jag gör det igen och igen och igen. Förbannade dörr tänker jag. Hon skriker: my bag, my bag. Visst ja, om det inte är en liten skinnväska med ngt hårt i som sticker ut där nere … Jag sparkar in den och säger: oj, oj. Sedan gömmer jag mig utanför toaletten bakom en hörnpelare. Där står jag ett bra tag, tills att hon kommer ut. Hon jäktar därifrån utan att se mig och ser arg ut. Som tur är så säger jag inte ett ord, inte ens ett goodbye. En fantastisk början på helgen.

Mikrobiologer kämpar för att förstå sig på bakterier, så att de kan främja utvecklandet av nya revolutionerande piller. Wow! Det är fanimej ett jobb, tänk den som hade ett sådant jobb. Rädda liv med ett förstoringsglas, hjälpa mänskligheten 1 steg framåt per dag, minst! Dra på sig uniformen och massakrera ett antal möjligheter i sekunden, för de tänker snabbt de där mikrobiologerna, de har aldrig fel heller. Om de har fel så blir det sekretessbelagt omedelbart, det är jag helt säker på. Lite synd på kärleken bara. Mikrobiologer gifter sig sällan och om de nu gör det så är det med intetsägande neutrum. De måste ha lugn och ro, får inte låta könet distrahera. Om en mikrobilog vill ha sex så måste det ske snabbt och säkert, helst inte alls eller ensam i ett specialarrangerat bås; bestående av vita väggar i plast. Vidare så lämnar mikrobiologen aldrig sitt kontor, om det nu inte är båset som kallar, han / hon (eller det) nekar omgivningen konsekvent. Enbart genom artiklar och speciella koder utelämnar de väsentligheter och annat tjafs.

Shriek Show släpper en otroligt cool DVD box som jag bara måste ha: Evil Animals. En 5 – discare med Day of the Animals, Grizzly och Devil Dog. Filmer där djuren visar sina rätta djävulska jag. Och du får bli rädd, för de kommer efter dig min vän.

Lars von Trier har kanske gjort sin sista film …

Det smärtar mig så att varje bokstav, ord, mening blir till en kamp.
Han har gått in i en djup depression och vet inte om han kommer att klara sig. Kvällens tankar går uteslutande till denne man vars ego, brist på självinsikt, klena skäggväxt och kalla ounnsamma intellekt gett oss filmer som Idioterna och Dogville. Snälla Lars, res dig upp från ångestens mörka impotens och ge oss den där sista kraftansträngningen i form utav en mäktig punkt. Punkten skulle i det här fallet vara filmen Antikrist som utgår ifrån att Satan skapade jorden och inte Gud. Denna vill jag se! Så du, ta dig i kragen, glöm dig själv och tänk på mig såsom jag tänker på dig och prestera för FAN!

Annars har jag återgått till vad som gällde järnet när jag var 20: Dinosaur Jr: världens bästa band, just nu iaf. Dessutom återförenade och allt. Nya albumet Beyond är så skönt att jag allvarligt funderar på att ge hemvården en chans.

Uähh … ögat mitt skar sig lite på ett fruktansvärt program vid namn Hallå Europa. Jag tror att det försökte bilda mig.