Visst kan ålderns vår på många sätt och vis tolkas som sorglig och visst stämmer dessa tolkningar oftast. Det är då man blir lite extra vemodig, det är då man bara måste proppa i sig lite skön Italo-Crime (Live like a cop, die like a man) och sluta umgås med unga människor, särdeles de smarta. Man gråter av att inte riktigt kunna uppskatta hög musik som förr. På konserter tex, kan de inte spela lite tystare, så man hör orkestern. Annars är det ok att bli gammal, förhoppningsvis kommer jag att leva ett tag till, få sola mina rynkor uti glansen av ett medelhav, någonstans där nere vid Mallorca. Kanske kommer jag fira min 40-års dag med Kubb, Martini och grisfest. Det hade väl varit toppen!
Månad: maj 2007
Efterlysning: kortfilmsfestival.
Ojoj här sitter jag och pillar mig i naveln medan min lilla blogg ligger fullständigt uttorkad och moderslös..
Jag har slutat skolan! För en vecka sedan. Så nu är jag ju inte riktigt filmstudent längre, men eftersom jag började skriva här så sent kan jag ju ändå berätta lite om hur det var, och vad som händer nu.
Nu ja.. Tyvärr så har den närmsta framtiden inte så mycket att göra med film, men förhoppningsvis börjar jag med något projekt när jag flyttar ner till Köpenhamn. Jag har även sökt en filmkritik-kurs på distans till hösten.
Jag funderade på att göra en liten dokumentär nu när jag är uppe i Sundsvall några veckor. För i Sundsvall har vi unga det fantastiska privilegiet att ha tillgång till Ung Film. Ung Film finns, vad jag vet, bara i Sundsvall och erbjuder ungdomar upp till…25 tror jag det är.. att göra film. Man går dit, lämnar in ett manus, de godkänner det förhoppningsvis, sen får man gå en liten kurs i kamera, ljus, redigering hos dem. När man gjort det får man låna utrustning av dem, helt gratis! De har även en filmanalyskurs en gång i veckan. Det var där jag började intressera mig för att göra film.
Så det kan hända att jag hälsar på dem nu under min vistelse här.. Men samtidigt vill jag ner till Köpenhamn så fort som möjligt för att komma igång med mitt liv där..
Jag efterlyser kortfilmsfestivaler dit jag kan skicka in vår film The Storm från EFC. Den håller väldigt hög kvalité faktiskt, och den är väl värd att visa för fler än bara våra skolkamrater och familjer.. Så vet ni om någon, tipsa mig gärna!
Skräckmästarna
Masters of Horror s. 2 håller på att ta slut och en sansad tår rullar längs med min kind. För det känns lite tråkigt … Nytt för den här omgången var de ständiga moralismerna. Joe Dante slår ett, hårt, underhållande och mycket tänkvärt slag för politisk skräck i sin The Screwfly Solution. Ett virus som förbinder manlig kåthet med misogynism sprider sig över USA och landets kvinnfolk dör som flugor. Storyn liknar den i Children of Men och slutsatserna man kan dra är även de likartade: allt kommer att gå åt helvete! Här ombesörjs frågor som har med mäns våld mot kvinnor att göra, machoidealets dåliga inflytande och miljön (ständigt denna miljö). I Pro-Life väcker John Carpenter liv i abortfrågan genom att låta en tonårsflicka insemineras av demonsperma, Ron Pearlman spelar flickans abortmotståndare till far. Dario Argento bearbetar, på sitt sätt, pälsindustrin genom att ge tvättbjörnarna en chans att hämnas och hämnden blir extremt blodig (vi snackar ju ändå Argento). Meatloaf, rävsaxar som ehh misbrukas och ett fenomenalt soundtrack signerat Claudio Simonetti. Allt detta i Pelts. Känns skönt att skräckfilmen återigen vågar provocera på andra plan än enbart det grafiska, jag tror att det behövs för denna genres överlevnads skull.
Har noterat att det ska till att hållas ngn slags musikfestival på TV:n ikväll. Hoppas det går bra, jag hejar på alla!
Dick
Jag funderar på att följa Dick Erixons exempel och ta betalt för mitt bloggande. Pengarna hade jag sparat i en buffert för framtida sidospår. De som bidragit med mycket skulle kunna få ngn slags bonus i form utav tex extra hemliga nyheter, eller små Marzipanlimpor.
Om man räknar med cirkus 500 kr om dagen, skattefritt, så förstår ni kanske poängen. Summan jag anses vara värd hade kunnat sättas in på mitt konto, mailas via PayPal eller helt enkelt överlämnas till mig personligen. Det sistnämnda hade kunnat leda till korta angenäma samtal mellan mig och … ngn annan.
Givetvis är allt i detta inlägg på skoj, allt där uppe iaf, och Dick Erixon är en tönt. En tönt som tjänade 90 000 på 5 dagar … suck.
SVT bjuder ikväll landets alla ungdomar på ungdomsfilmen Fröken Sverige, synd bara att de inte kommer att orka se den då den börjar 22.00. Bra jobbat!
En ofrivillig parodi?
Jag och min sambo begav oss till Köpenhamn i helgen för att fira lite extra att vi varit tillsammans i fem år. Det blev ett fantastiskt dygn med strålande sol, mycket god mat och dryck och slutligen en skön natt på ett fint hotell. På eftermiddagen, efter att vi hade checkat in på hotellet, hade vi några timmar att slå ihjäl och eftersom vi redan hade vandrat runt lite på stan bestämde vi oss för att undersöka bioutbudet. Ett stenkast från hotellet ligger färgklicken Palads København som jag både gått och kört förbi många gånger utan att någonsin fått möjligheten att besöka. Där slank vi nu in och möttes av ett ganska bra utbud. Storfilmerna verkar gå varje heltimme och eftersom vi båda två var sugna på något storslaget och/eller spektakulärt så det blev Spider-Man 3.
Big misstake. När jag första gången såg trailern sent förra året fick jag rysningar då filmen verkade vara både fartfylld och ganska mörk. I den färdiga produkten var allt detta totalt bortblåst (även trailern på TV nu är annorlunda och otroligt mycket sämre) och ett flertal gånger under filmens gång tittade jag och min sambo på varandra och bara skakade på huvudet. Man kunde nästan bara skratta åt alltihop. Jag vet inte om man ville närma sig tidningsförlagan (som jag bara som hastigast bläddrat i som liten) med många av de fåniga och otroligt överdrivna, överspelade och överflödiga scenerna? Men som oftast kändes det inte som om man tittade på en superhjältefilm utan snarare en parodi på en sådan. Värst var nog en Venom-indoktrinerad Peter Parker på dansant kvinnojakt med väldigt markerad eyeliner. Det förde dock mest tankarna åt The Mask. Pinsamt är ordet jag söker. Det fanns en handfull element till som jag fann direkt störande men det blir inte så givande att räkna upp allt här. Filmen har sina stunder, kanske främst scenerna med en väldigt bra Thomas Haden Church som den visuella godbiten Sandman, men jag skulle nästan kunna sträcka mig så långt som till att säga att den inte är sevärd.
Men annars var det en bra helg.